Svéd nyelvi gyakorló – 2017.06.21.

Grundnivå

Först – läs texten!

Koka soppa på en spik

Det var en gång en gumma som var rysligt snål och otrevlig mot alla. Detta trots att hon hade det gott ställt och inte saknade något här i världen. En kväll när det regnade och var kallt ute knackade det på hennes dörr. Det var en ensam luffare som undrade om han kunde få övernatta på gummans gård. “Ånej! Det här är minsann inget värdshus”, menade gumman. Men luffaren sa att han var tacksam om han bara kunde få sova på golvet framför brasan. Till slut gav gumman med sig och släppte in honom.

Luffaren undrade om det kanske gick att få något att äta också. “Aldrig i livet”, sa gumman. “Jag har knappt så det räcker för mig själv. Hur ska jag då kunna mata andra också?” “Allt jag ber om är att få låna en gryta, så kan jag laga min egen mat”, förklarade luffaren. “Se, jag har en sån god spik att koka soppa på så jag klarar mig med det.” Koka soppa på en spik? Det hade gumman aldrig hört talas om, så nu blev hon nyfiken. Hon hämtade en gryta och började koka upp vatten i den. Luffaren släppte ner sin spik i grytan och rörde försiktigt om i vattnet.

Efter en stund provsmakade han. “Mmm! Det blir allt en läcker soppa det här”, sa luffaren och såg nöjd ut. Just som gumman själv skulle provsmaka sa han: “Men det är ju klart… Med lite mjölk och lite mjöl så hade den blivit ännu godare. Men finns det inget så blir soppan god ändå.” “Åjo”, sa gumman. “Nog har jag väl lite hemma.” Och så gick hon och hämtade mjöl och mjölk. Luffaren provsmakade igen och såg nöjd ut. “Det här blir en härlig soppa! Fast ännu godare blev den ju med lite salt i.” “Det är klart att jag har lite salt hemma”, sa gumman och hämtade. Luffaren smakade soppan igen och sa: “Det blir en riktigt lyckat rätt, det här. Fast kunde man hälla i lite grönsaker och köttbitar så skulle nog självaste kungen bli nöjd med soppan!” Genast gick gumman och hämtade vad hon hade hemma.

När soppan var färdiglagad hällde luffaren upp maten till både gumman och sig själv. Gumman hade aldrig smakat en så god soppa och hon kunde inte berömma luffaren nog för hans goda matlagning. Nästa dag när luffaren gick iväg fick han en slant av gumman. “Den ska du ha för att du lärde mig koka soppa på en spik”, sa hon. “Så billig mat kan inte vem som helst laga.” Luffaren tackade artigt och gick sin väg, glad över att den snåla gumman också var en dumbom. För visst märkte väl du att det behövdes mer än spiken för att göra soppan god?

Och nu – läs påståendena! Rätt eller Fel?

  1. Sagan handlar om en gammal gumma som var generös. ____
  2. Luffaren som knackade på dörren var trött och hungrig. ____
  3. Man kan koka en god soppa på bara spik och vatten. ____
  4. Luffaren kunde få gumman att ge honom alla ingredienser

till soppan.                                                                                         ____

  1. Gumman tyckte mycket om soppan när den blev klar. ____

Mellannivå

Först – läs texten!

De tre önskningarna

Det var en gång en fattig skogshuggare som varje morgon gick iväg för att hugga ved. Han arbetade hårt hela dagen och återvände på kvällen hem till sin stuga, där hans fru väntade med kvällsmaten. Det var ett slitsamt liv, men det enda sorts liv de visste.

En dag när skogshuggaren var mitt uppe i sitt arbete hörde han någon ropa på hjälp. Det var en klen, pipig röst så det tog ett tag innan han hittade den som ropade. Det visade sig vara en liten gubbe som fastnat med foten i en sprucken trädstam. Figuren kunde inte ha varit mycket större än en flaska och skogshuggaren förstod att det måste vara en av älvorna. Skogshuggaren gick fram till trädet och hade snart hackat upp stammen med sin yxa, så gubben kunde komma loss. Den lille mannen var mycket tacksam för hjälpen och sa till skogshuggaren: ”Du ska få tre önskningar i belöning av mig. Du behöver bara säga vad du vill ha, så kommer det till dig direkt. Men kom ihåg, du har bara tre, så använd dem vist!” Med de orden försvann gubben i tomma intet.

Skogshuggaren hade verkligen fått något att fundera på när han vandrade hem på kvällen. När han satte sig ned vid köksbordet kände han för första gången den dagen hur hungrig han faktiskt var. ”Är inte maten klar snart?” frågade han sin hustru. ”Den är klar när den är klar!” svarade hon. ”Jag önskar att jag åtminstone hade haft en korv att gnaga på”, mumlade skogshuggaren utan att tänka sig för. Vips låg en stor korv på tallriken framför honom. Hans fru stirrade förvånat på korven och undrade hur han fått fram den. Då berättade skogshuggaren om sitt möte med den lille gubben i skogen och om de tre önskningarna.

Då blev hustrun rosenrasande och skällde ut sin man. ”Är du så dum så du slösar bort en önskning på en korv?? Hur kan man vara så slarvig? Hur kan man vara så korkad??? Jag önskar att korven satt fast på din näsa!” Och vips, så satt korven längst ut på skogshuggarens näsa. Nu blev det ganska tyst i stugan, när de bägge begrep hur dumma de varit. Vad skulle de nu lägga sin sista önskan på? Ett stort hus? Massor av pengar? Ett långt och hälsosamt liv?

”Jag önskar att korven försvann från min gubbes näsa”, sa hustrun till slut och korven försvann. ”Det är minsann äkta kärlek det!” sa skogshuggaren. ”Har vi det ändå inte bra som vi har det?” Hustrun muttrade och lade upp en stor portion mat åt sin gubbe, för imorgon skulle han ju ut och hugga ved igen.

Och nu – läs några påståenden om texten! Rätt eller Fel?

  1. Sagans huvudperson är en skogshuggare som måste jobba mycket. ___
  2. Som tack för att han räddade en älva i skogen fick han önska sig                tre saker.                                                                                                    ___
  3. Hans fru tyckte att det var dumt att bara önska sig en korv.           ___
  4. Skogshuggaren lever fortfarande med en korv som är fast i hans näsa. ___
  5. Till slut blev allting normalt igen.                         ___

Facit

Grundnivå:

1-Fel, 2-Rätt, 3-Fel, 4-Rätt, 5-Rätt

Mellannivå:

1-Rätt, 2-Rätt, 3-Rätt, 4-Fel, 5-Rätt